Min svärfar kom till Sverige 1981, efter att ha tillbringat sex år som politisk fånge i Uruguay. Min fru kommer fortfarande ihåg hur det var att besöka sin pappa i fängelset. Det fanns leksaker i besöksrummet, men hon var så rädd att hon inte hann börja leka med honom förrän besökstiden nästan var slut.
Efter fängelsetiden hamnade han i Stockholm, via Västerås. Jag måste ha träffat honom några gånger i Dalens centrum, där han arbetade som vaktmästare. Men antagligen märkte jag inte den äldre mannen som pratade spanska med invandrarna från Sydamerika (han talade även spanska med gambianer, greker och polacker).
För att göra en lång historia kort blev jag tillsammans med hans dotter. Vi har fått tre blonda, blåögda döttrar tillsammans och vår äldsta, som går i skolan, läser spanska som hemspråk. Mina döttrar hade inte existerat om inte Sverige hade haft en generös invandringspolitik under åttiotalet. När vi diskuterar att säga nej till fortsatt invandring så är det min svärfar och mina döttrar jag tänker på. Att vi säger nej till nästa generation av utsatta människor som vill ha en möjlighet att få det bättre, som vill skapa en annan framtid.
Vi säger också nej till min pappa, som kom hit som invandrare tillsammans med sin ungerska mor 1953. Vem visste, när min farmor kom med sin mörkhåriga unge i famnen, att han skulle bidra till Sveriges tillväxt? Vem visste att min gammelfarmor skulle bli nästan hundra år gammal genom whisky och drömmar och att hon skulle belasta den svenska hemtjänsten under decennier? Eller att hon aldrig skulle lära sig svenska och att hon skulle glömma bort sitt ungerska modersmål? Vem visste att min svärfar skulle bli en viktig vuxen förebild för bråkiga ungdomar i Dalen? Vem visste att deras ankomst under olika årtionden och anledningar var förutsättningen till att mina döttrar skulle födas? Ingen visste. Inget formulär kunde visa det, eftersom vi inte på förväg kan säga vem som kommer att vara “viktig” för landet eller på vilket sätt.
Så. Om Sverigedemokrater vill ha färre invandrare försvinner också min far, min svärfar, min fru, jag, mina döttrar och tusentals andra som ser utländska eller svenska ut, som har välbetalda jobb, och som är arbetslösa. Invandringen är ett paketerbjudande och det går lyckligtvis inte att välja ut och välja bort människor vid vår gräns som om de var bitar i en chokladask. Vi måste ha en generös invandringspolitik, för vi kan inte på förväg veta vad det kostar oss att säga nej.
Hittade hit via Aftonbladet. Väldigt fint, nyansierat, och välformulerat inlägg. Vi brukar också prata om det här hemma, att vi förmodligen aldrig hade träffats om mina föräldrar inte hade kommit hit. Hemsk tanke
Tack, Jelena, vad glad jag blir för att du tycker om texten!
Det är underbart att läsa om lyckliga historier och även mina föräldrar kom som flykting och invandrare efter kriget, andra världskriget, från Polen och Tyskland.
Hej Ramona! Eller hur? Och det finns så många lyckliga historier som inte skulle ha skrivits om Sverige hade haft en hårdare syn på invandring.
W@rds!! samma har en underbar fru med rötter från balkan, hennes föräldrar flydde massaker och ond bråd död.
Då hennes pappa jobbat i vårt land på 70-talet var Sverige enda alternativet att åka till.
Att pappan lyckades skicka iväg familjen men själv bli tillfångatagen är en annan historia, men idag är alla förenade.
Finns plats för oss alla. Livet är för kort för att bygga murar . Kärlek
Vilken fin historia, skönt att alla återförenades.
[...] Läs hela artikeln i Aftonbladet. Gör det! Jag kan även rekommendera Mattias Ronges blogginlägg Invandringen räddade mitt liv – också från [...]
Mycket fin text och viktig att begrunda för alla .
Alla borde läsa den både svenskfödda och vi andra 1a 2a 3 generationens invandrare.
Alla kan om det skapas rätt förutsättningar och rätt nätverk finns och sist men inte minst
viljan .Tack för den fina texten
Tack själv, Helena, för att du läste. Bakom alla procenttal som det nu pratas om finns ju människor som är som min farmor eller svärfar. Synd för Sverige om vi ska gå miste om dem.
Jag blir livrädd när folk röstar på Sverige demokraterna! Förstår dom inte vad dom gör? De bidrar bara till mer rädsla och misstänksamhet i Sverige. Är det verkligend et som Sverige behöver?
Om SD skulle fått bestämma sedan urminnes tider så skulle jag (svenska Anna) inte heller finnas i detta land. Mormor och morfar flyttade hit från Finland efter kriget. Min dotter som är född i ett annat land skulle skickas ut. Likaså hennes far! Kanske jag med om man börjar gräva bakåt i tiden.
Vad ska vi göra med alla människor i denna värld som behöver hjälp? Ska vi knöla in dom i stora tältläger för flyktingar? I länder som oftast har problem att försörja sin egen befolkning. Nä Sverige kan nog ställa upp och vara solidarisk mot andra människor i världen! Det har vi råd med!
Håller helt med, Anna! Det kommer inte gå att välja ut och välja bort. Sverige blir ett fattigare land om SD får bestämma.
mmm…mina barns morfar kom från Ungern 1956 och min mamma kommer från en gammal järnbruksort. Hur många valloner och tyskar har smugit in i släkten den vägen vet man ju aldrig…
Nästan samtidigt som min farmor kom därifrån!
Utan invandringen eller rättare sagt utan flyktingmottagning hade inte jag haft en av mina allra bästa vänner! Hennes Pappa kom från Ukraina, hamnade i fångläger i Norge under andra världskriget och flydde över fjällen till Sverige. Här träffade han min väns mamma och gifte sig. Så kom hon till världen och vi lärde känna varandra när vi var i femårsåldern och är nu vid 59 års ålder mer systrar än vänner – mitt liv har verkligen blivit rikare av att Sverige tog emot flyktingar redan då.
Mycket bra skrivet av dig. Kram och tack
Tack själv, Elisabeth! Och vilken fin historia.
[...] andra som ser utländska eller svenska ut, som har välbetalda jobb, och som är arbetslösa. (Mattias Ronge 2012-12-05) Share this:TwitterFacebookGillaGillaBe the first to like [...]
Lysande välformulerat. Till dessa vackra ord kan man dessutom lägga det mer krassa konstaterandet att mer människor innebär mer jobb för de som redan lever i detta avlägset belägna och glest befolkade land. Många resonerar (SD) som om arbetstillfällen var en konstant massa, som en hink som kan bli full, men så är det ju inte, utan precis tvärt om. Hur som helst uttrycker du den mjuka sidan på ett mycket elegant sätt. Tack.
Tack själv, Per. Håller helt med i ditt resonemang om att arbeten inte är en konstant massa, utan något som vi måste skapa gemensamt.
När din pappa och farmor kom till Sverige, 1953, togs det sammanlagt emot 19 175 invandrare.
Det året din svärfar kom hit, delades det ut 13 104 permanenta uppehållstillstånd.
Förra året var siffran 96 467 personer. En nivå vi legat på sedan mitten av 2000-talet.
Det SD vill, är alltså att återföra nivåerna till vad de var när din farmor och din svärfar kom till Sverige. När integrationen uppenbarligen fungerade rätt bra.
Hej Andvare. Enligt Migrationsverket fick 10 830 asylsökande permanent uppehållstillstånd förra året. Så då kan Sverigedemokraterna tryggt dra sig tillbaka. http://www.migrationsverket.se/info/2975.html. Bakom dessa siffror, även dina, finns människor som kan bidra till att göra Sverige bättre.
Nja… 12 259 är den riktiga siffran. Men då jämför du en delmängd nu med totalen då.
Enligt SCB kommer dessutom 68% av samtliga, dvs alla 96000, fortfarande vara arbetslösa om 5 år.
Sedan 1980 har vi tagit emot 1 529 666 personer. Varav ca 1,3 miljoner från länder utanför EU/EES-avtalet. Och av dessa är ca 800 000 idag helt bidragsförsörjda.
Och i procentuella tal relativt folkmängden tar vi med dagens nivå emot lika många människor på 5 år, som USA gjorde på 50, mellan åren 1850-1900.
Migrationsverket hävdar att det handlar om 10 830 asylsökande som fick permanenta uppehållstillstånd förra året. Du skriver att det för trettio år sedan delades ut 13 104 permanenta uppehållstillstånd under ett år. Och istället för att skriva varför förra årets siffra inte är jämförbar så byter du siffror. Men bakom alla siffror som du kan visa finns människor och om vi minskar invandringen får vi färre av min farmor och av min svärfar.
1981 delades det ut 13 104 uppehållstillstånd, totalt. Varav
3 857 var flyktingar.
Förra året delades det ut 93 134 uppehållstislltånd. Varav
12 726 var flykingar (siffrorna skiljer lite mellan olika databaser)
http://www.migrationsverket.se/download/18.478d06a31358f98884580007980/tabs1.pdf
Av alla som kommer ett år, är 68% fortfarande arbetslösa 5 år senare. (Källa: SCBs rapport 2010: Integration ett regionalt perspektiv s 139)
Kostnaden för detta samhällsexperiment uppgår grovt till ca 1 miljard per dag, i nuläget. Dvs mer på ett år än vad sjukvården eller skolan kostar. Det är den enskilt största budgetposten i de offentliga finanserna.
Invandringen räddade min hemstad: http://www.allasmutsigadetaljer.blogspot.se/2012/11/pa-tal-om-flyktingboende-och-sd.html
Tack vare invandringen har jag “systrar” från Chile, Ecuador, Rumänien, Kuba & Kazakstan. Och tack vare invandringen har jag min kubanske make & våra två barn.
Mina invandrade vänner berikar både Sverige & statskassan med sitt arbete & närvaro; de är tekniker, handläggare, programmerare, arbetsledare, sjuksköterska och ekonom. Deras barn växer upp i trygghet, omfamnade av två-tre kulturer de ser som sina egna och blir ett lika värdefullt tillskott som deras föräldrar…
Är så trött på att invandrare ska ses som en börda istället för som den enorma kunskapsbank de är – bara vi vågar ge dem chansen!
[...] i första hand ett utsträckt långfinger mot överheten. Det är ett utsträckt finger mot min svärfar, mot min fru, mot min farmor och min far. När vi börjar glömma det, är när vi redan har [...]