Det har rapporterats flitigt från klimatmötet i Dohar, som avslutades i dag. Resultatet blev att Kyotoavtalet förlängs. Flera verkar vara eniga i att det är goda nyheter att vi fortsätter som vanligt eftersom det innebär att förhandlingarna inte har brutit samman.

Det var helt nyligen som vi fick reda på att vi gick mot fyra graders uppvärmning av jordens temperatur redan 2060. Det skulle innebära höjda havsnivåer, ökenutbredning, skogsbränder och havsförsurning. Toppmötet var därmed satt under ovanligt stor press att komma fram till en åtgärdsplan som faktiskt kunde göra skillnad. Och ändå kom inget av något större värde från konferensen.

Det är kanske inte så konstigt som det låter. Att vi ska göra stora uppoffringar nu – för något som kanske inträffar om fyrtio år – ligger inte i människors natur. Vi är kortsiktiga. Så vi tar emot det skrala resultatet från klimatkonferensen och vi upprörs. Vi frågar de som är ansvariga hur världen kan stå mot randen till katastrof utan att de lyckas komma överens. Sedan källsorterar vi det som inte är för klibbigt och tar bilen för att storhandla julklappar och kanske hitta en fin gran.

Innerst inne passar det oss bra att vi slipper förändra våra liv för ännu en stund och därför är det inga problem för politikerna att komma hem med de skrala resultaten. För så länge allt är som vanligt, har inget avgörande hänt.

Share Button